frida östberg!

4/134

Well, det är som alla andra gånger; allt här i livet har ett slut. Både det eländiga som det vackra. Mina dagar här i Brighton har räknats ner till att endast nu återstå fyra dagar av 138. Jag har varit ledig nu i nästan två veckor efter mina finals (som jag ännu inte vet hur de gått... Fortsätt att hålla era tummar för mig!) och jag har försökt att suga ut det mesta jag kan av Brighton. Dessvärre har inte vädret varit på min sida men jag är nöjd ändå. Likt många av mina andra resor så känner jag faktiskt ingen större ångest av att åka hem på söndag. Jag är duktig på att ställa in mig på saker som är oundvikliga. Det är som det är och det sker av en anledning, hur segt det än må vara. Kanske är det lite av en försvarsmekanism för att inte känna någon sorg men då får det vara så. Jag känner mig rätt så färdig här och längtar efter alla där hemma men det är såklart vemodigt också eftersom jag har trivts så bra här. Brighton är definitivt en Frida-stad och det kände jag från första stund. Jag kommer absolut att komma tillbaka. Det tråkiga är som alltid bara ovissheten när det kommer att ske. Mitt utbyte här hade ju naturligtvis aldrig varit i närheten av vad den blev om det inte vore för alla människor jag stött på under vägens gång. De har ju trots allt bidragit mycket till varför Brighton är vad det är för mig. Det är lite hjärtskärande att se hur en efter en droppar av och åker härifrån. Vi kom ju nyss hit. Våra vänskaper har ju precis börjat fästa och gro. Men jag får hålla tummarna för att våra vägar krossas i framtiden. Jag älskar att ha vänner från alla världens hörn med allt vad det innebär. 

Igår hade jag och mina tre flatmates en liten photoshoot vid 'University of Sussex'-skylten eftersom solen bestämde sig för att titta fram för en gångs skull! Jag kommer sakna att bo med dessa knäppgökar. Inte för att jag inte längtar efter att få flytta in igen i min egna(!) lägenhet men det är alltid extra tomt efter en tid när man bott med så många och så tätt inpå varandra. Lyxen att alltid ha någon utanför sin dörr som vill snacka skit eller plugga med. Det är rätt underskattat. Jag kanske måste tvinga Maria att flytta in hos mig till hösten. Nåväl. Väl hemma i Malmö ska jag spendera fyra dagar med att plocka upp min lägenhet och krama om alla mina kära innan jag åker upp till hem-hem för att fira midsommar med ytterligare kära. Det ser jag naturligtvis väldigt mycket fram emot. Nästa gång vi hörs här på bloggen är troligtvis från Svensk mark. Tack Brighton och allt vad du innebär. Jag kunde inte vara mer nöjd med mitt utbyte här. Vi ses snart <3 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas