frida östberg!

Back in my old hood

Hej på er! Det var bara en tidsfråga. Lite mer än fyra månader tog det innan "hemlängtan" tog över hela min kropp och fick mig att boka en flygbiljett till Brighton. Det var med otrolig värme och glädje jag mötte upp mina locals igen förra torsdagen. En av mina vänner hade dessutom ingen aning att jag skulle komma vilket gjorde det hela ännu mer spännande och förväntansfullt. Älskar att överraska! (Dock inte lika mycket att bli överraskad, hehe. Kontrollfreaket i mig måste börja chilla) Det var utöver det en sån otrolig lättnad att med en gång jag fick krama om dem, kännas som om det var igår vi sa hejdå. Även om fyra månader inte är en ocean av tid så var det som att jag aldrig lämnat. Brighton i sig var också sig likt. Lugnet som sköljde över mig när jag kom ner till stenstranden på fredagsmorgonen var precis som jag hade föreställt mig. Jag var hemma igen. Det är märkligt men också något oerhört fint med hur den staden kunde växa och bli som hemma för mig under den korta period jag var där. Det var självklart lite ledsamt att vara där utan mina utbyteskompisar eftersom de givetvis också var en stor del av vad Brighton skulle komma att betyda för mig. Vi hade kontakt via Whatsapp hela helgen så vi kunde vara nostalgiska tillsammans. Jag hoppas vi planerar en reunion i Brighton om några år. Det hade varit fint. 

Min helg innehöll god mat, kaffe, regn, kortspel, strosande längs alla små gator, pints, sunday roast, och söndagshike bland ett trettiotal paragliders. Perfekt på alla sätt, förutom regnet såklart men det är ju ändå klassiskt för England. Söndagen bjöd faktiskt på trevligare väder med strålande solsken och lätta brisar som underlättade för skärmflygarna. Det såg så fridfullt ut med den svårslagna utsikten och klarblåa himlen. Det var en fin avslutning på en fantastisk helg. Det var inte lika jobbigt att hem den här gången, tack och lov. Det är en trygghet i att veta att vi kan plocka upp saker och ting precis där vi lämnade det. Jag vet att jag alltid kommer att vara välkommen. Nu får vi se när jag åker tillbaka igen men jag ser redan fram emot det. Härnäst ska jag ju faktiskt tillbaka till Guadeloupe och bo på det hotellet jag jobbade på 2014/2015 med min familj i mars. Två veckors semester där ska verkligen bli ljuvligt och kul. Snacka om nostalgiskt! Om någon skulle vara mer nyfiken på mitt äventyr där har jag samlat alla inlägg från mina sex månader här

Puss och kram vem det än är som läser. Tack för att du läste :-) 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas